~

Sitter här kl halv 5 på morgonen och dricker en öl. Det är så mycket tankar i huvudet och synen blir suddig. Jag är glad på ett sätt att jag lyckats glömma en särskild person, men mindre glad för att det är pga att jag har blivit kär i mitt ex bror. Känslorna är så jävla starka att det kör håll på huvudet på mig och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Har igårkväll/inatt tappat all tron på en viss såkallade bästa kompis som kan dra åt helvete. Man säger åt henne att hålla tassarna borta men istället kladdar hon på honom som en jävla slampa. Nog för att det har hänt flera gånger innan men jag trodde ju fan att hon fattade denna gången att jag menade allvar. Det var droppen som fick bägaren att rinna över. Jag tog ett samtal med honom som var väldigt seriöst och som jag kommer gå att tänka på en bra tid framför, ungefär som jag har gått och grunat på nästan varenda minut av det senaste förhållandet i ett år nu. Nu är det iallafall slut med det och jag har istället andra problem att tänka på. Den blicken, den har etsat sig fast i huvudet på mig och får mig till att sitta här vid spisen med en öl i handen, helst sömnlös trots att jag bara sov 45 minuter natten innan. Och Rebecca däckade i min säng och här sitter jag med alla frågorna själv, hur ska jag bete mig? Kommer min och hans vänskap vara förändrad för all framtid? Kommer han att komma ihåg det? Hur fan kan en människa ha ensådan underbar famn? Hur kan en människa ha sådana starka och idiotiskt vackra ögon som är så satans mystiska? ..... Osv.... Jag blir galen av alla tankar som snurrar runt i huvudet. Jag är kär pånytt, med känslor så starka att jag snart sprängs i tusen bitar och inte kan göra något åt det. Helvete, ta mig härifrån och in i hans famn igen. Jag ser ingen mening med att sitta här och grubbls när det ändå inte leder någonvart....